ÄLSKEN PÅ GEFYR

Jag besöker Erikshjälpen här i stan nästan varje vecka. Ibland åker jag både Tisdag och Torsdag. Det är en liten tradition jag och Olle lagt oss till med innan vi hämtar storebror på dagis. Ibland fikar vi. Ibland travar vi bara runt hyllorna. För mig är det avkopplande att strosa runt där. Som att hjärnan får slappna av lite.

Och hittills har vi faktiskt fyndat en del. Inte alltid till loppispriser förstås. Men jag handlar alltid med hjärtat och då får det väl ändå räknas som fynd. Jag har ju sedan några år en liten kärlekshistoria med Gefyr (1953-1962) från Gustavsberg. En färgsprakande serie med mjuka former formgiven av Stig Lindberg. Delarna finns i klarblått och gult men gjordes senare också i gula, gröna och blå pastellfärger.  Och de här droppformerna alltså. Älsk på dom helt enkelt.

Gefyr, Skålar, Blått, Blå, Loppisfynd, Loppis, Rtero, Loppistan, Stig Lindberg

Gefyr, Skålar, Blått, Blå, Loppisfynd, Loppis, Rtero, Loppistan, Stig Lindberg

Gefyr, Skålar, Blått, Blå, Loppisfynd, Loppis, Rtero, Loppistan, Stig Lindberg

Annonser

ÖVERBLICK

Prunus. Lite av min drömdekor. Sedan ett år har jag bestämt mig för att samla lite extra på den. För som loppista blir det ju annars ofta många udda. Vackert så, kan jag tycka. Men. Efter några års loppande har vissa dekorer bitit sig fast mer än andra. Och Prunus från Gustavsberg är en sådan. Till min födelsedag fick jag två nya tekoppar och en mjölkkanna. Något så vansinnigt fint.

Födelsedag, Prunus, Gustavsberg, Höst bär, Lingon, Plommon, Retro, Loppistan,

God fortsättning

Så var julen förbi. Vi fick vår önskan uppfylld och ett par dagar innan julafton föll snön. Inte mycket. Men tillräckligt för att vi med lite minusgrader kan känna att vintern är här på riktigt. Så nu njuter vi av efterdyningarna av julen och drar djupa andetag på pulkpromenaderna. Det är underbart att sänka tempot och bara njuta av ledighet. Och igår passade jag till och med på att ta ett par bilder av några av de retroprylar som låg bland mina klappar i år. Jag får nästan nypa mig i arm för att förstå att jag fått så fina gåvor. Under året som gått har jag nämligen bestämt mig för att röja samla på tekoppar av dekoren Prunus från Gustavsberg och av skålar och kanna från Berså. Sen ska det liksom inte bli fler dekorer för mig. Det måste liksom bli så om skåpen ska räcka till.

Och vad låg inte i ett paket från svärmor. Joorå. Två koppar med fat. Och en assiett. Så himla fint att man nästan smäller av. De ska få stå på öppna hyllan i köket och bara malla sig. Så det så.

LOP_5726

LOP_5730

LOP_5727

LOP_5732

Citruspressen

På lunchen svänger jag ibland förbi Myrorna som ligger i närheten. Alla loppare vet ju att det är frekvensen på besöken som är avgörande. Nu är det dock just den där kontinuiteten på loppandet som blivit mitt problem eftersom det blivit svårare att hitta tiden. Så fynden har av naturliga skäl blivit färre. Jag är liksom inte där när det händer helt enkelt. Men ibland ska man ju ha ren och skär tur också. Och i Fredags var det just så. För i ena skyltfönstret stod den där och väntade på mig. Äntligen. En helt egen citruspress i serien Duett från Gustavsberg. Formgiven 1956 av Carl-Arne Breger. Även känd som ”han med hinken” efter att ha formgivit en fyrkantig hink för Gustavsberg. Breger arbetade både med dekorer och sanitetsporslin hos Gustavsberg innan han hamnade på plastfabriken där han bland annat också formgav en hett eftertraktad vattenkanna (sök på Bregers vattenkann)a. Just Duett har blivit lite av en stilikon för 1950-talet och faktiskt så har även Museum Of Modern Art ett eget exemplar. Joråsåatt.

Jag blev så rackarns glad när jag hittade den. Röck åt mig den som en besatt och gjorde nästan hoppsasteg när jag såg att den bara kostade 20 kronor.
Vad kallar men det nu igen? Jo just det. Ren och skär tur heter det visst!

Citruspress, Plast, Gustavsberg, Retro, Loppisfynd, loppistan, Vintage, Orange, Designklassiker

Svarta vasen

Jag har svårt att hitta det som behövs för att blogga just nu. Tid. Fotolust. Och orden. Kanske är det bara så livet blir när man har fått barn och börjat jobba och försöker hinna med resten av livets alla delar också. Kanske har det berömda livspusslet slagit klorna i mig. Men jag tänker minsann inte vika mig. Icke. Bakom nästa hörn står  bergis en säck extra timmar till dygnet serverat på bädd av matchande energi. Jag tror det. Men så länge får ni njuta av vasen som fyndades för 20 kronor på Erikshjälpen i Söderhamn ungefär i den vevan fotolusten faktiskt gjorde en komet-artad comeback i mitt liv igen. Då när vi bodde i skogen ni vet. Fler ord än så har jag inte just nu. Fint så ändå.

LOP_3226

Svart vas, Mangania, Gefle, Retro, Loppisfynd, Loppistan

 

Plastat från Gustavsberg

Jag är löjligt förälskad i Gustavsbergs plastmuggar med vit kant. Formgivna av Sven-Eric Juhlin 1969-70. Svårt att säga varför. Men det är något med den enkla, strikta formgivningen i kombination lekfullheten som färgkontrasterna och plasten står för. De får mig vilja åka på utflykt på stört. Att bli kall om kinderna men varm i magen av rykande choklad. Dessvärre har jag inte riktigt haft något flyt med fyndandet av muggarna. Jag hade faktiskt inte ens sett dem på loppis. Förrän i våras. Då dök jag på den gröna på Huvudsta Loppis för 10 kronor. Och i somras då hade jag turen att springa på Margareta som tänkte sälja sina två muggar på loppis. Tjing tjing sa ju jag naturligtvis och precis innan sommarn gick över till höst hämtade jag hem de två röda muggarna. De skiljer sig lite åt i örat som ni ser och tydligen så var den tidiga modellen halvcirkelformad. Man ändrade sen till den mer kantiga formen som ansågs mer greppvänlig. Fast jag tycker nog att båda känns ganska bra.

Muggar, Plast, Gustavsberg, Retro, Loppisfynd, Loppistan

Muggar, Plast, Gustavsberg, Retro, Loppisfynd, Loppistan

Månadsdjur elva

Det är hög tid att visa några av Sixtens sista månadsdjur. Farmor har ju kämpat med ett nytt retrodjur varje månad. Och i paket elva hittade vi den sötaste, vänaste lilla räv jag någonsin sett. Det är Lisa Larssons räv från serien Lillskansen för Gustavsberg. Alltså samma serie som den lilla sälen han fick i paket tio faktiskt. Nu har jag ställt den med en hög andra fantastiska retrodjur i stringhyllan i vardagsrummet. Den mjukröda färgen gör sig nämligen så fint mot alla vita glasyrer. Och varje gång jag och Sixten står och inspekterar hyllorna pekar han glatt och ropar. – ”Där, där, där!”. Bra betyg för en liten räv skulle jag nog säga.

Månadsdjur, Retrodjur, Djur, Räv, Lisa Larsson, Gustavsberg, Loppistan

Månadsdjur, Retrodjur, Djur, Räv, Lisa Larsson, Gustavsberg, Loppistan

Månadsdjur tio

Som djur tio i sin samling Månadsdjur fick Sixten en knubbig liten säl. Han har de snällaste ögon och har liksom lagt sig synnerligen bekvämt i stringhyllan. Den lilla sälen är signerad för hand av Lisa Larsson för Gustavsberg och den ingår i serien Lillskansen. Den nyproduceras också men då bara i den lilla varianten som mäter 7,5cm. Sixtens knubbis däremot är hela 16cm lång. Serien består av fem djur och formgavs av Lisa 1978. Dessutom är varje djur handmålad så det får alla ett alldeles eget uttryck. Och nog tycker jag att den här lilla rackarens uppsyn passar ett tio månaders busfrö alldeles ypperligt.

Mina Gefyr

Jag gjorde en liten ommöblering i ett av köksskåpen förra veckan. Med jämna mellanrum måste man ju det. För karotter, skålar och fat travas hejvilt där inne och det uppstår ibland små lutande berg av porslin som måste få lite hjälp med tyngdpunkten. I alla fall. När jag liksom fått ut grejerna på bänken insåg jag att det så där i smyg vuxit fram en blygsam liten samling de senaste åren. Jag har liksom fyndat en del här och en del där och inte tänkt på att de nu faktiskt är fyra stycken. Mina delar ur serien Gefyr formgiven av Stig Lindberg 1952.

Min favorit är den droppformade och den har jag också betalat mest för. Det är länge sen nu men jag tror jag betalade 60 kronor på loppis i Vallsta. De andra har jag hittat för 5-10 kronor på olika loppisar. Och de tillhör kanske de minst spännande formerna i den här serien. För det finns fantastiska former på en del av faten. Ta en titt här så ser ni lite fler former. De finns så klart i fler färger också och dessutom en parallell serie som är tilläggsmärkta med ”Pastell”. De saknar då den vita randen som de här vanliga Gefyr-delarna har. Serien är liksom tidlös i sitt uttryck. Och jag tycker det går utmärkt att blanda hejvilt med andra retro-serviser eller med sprillans nytt porslin för den delen. Så nu har de stoppats in i skåpet igen och jag tänker att samlingen kanske kan växa om jag liksom fortstätter att glömma att det är just en samling. Lite som pojken med guldbyxorna. Flickan med porslinsskåpet. Typ.

Att ha Stig Lindberg på väggen

Jag har visat den förr. Men den tål att tittas på både två och tre gånger. Kermaikplattan av självaste Stig Lindberg. Så himla snygg att jag blir lite tokig. För jag älskar de där gubbarna. Lite käkbreda och med höna på skallen. Och jag får sådan lust att bara dra lite grann i den högra gubbens ljusblå ullhår varje gång jag går förbi. Det fina är också hur han jobbat med glasyren och texturen. Alltså. Även om motivet är rackarns snyggt rakt upp och ner. Så får man liksom en dimension till när man ser den från sidan och ljuset faller på. Lite keramiktrolleri nästan.